Sto’i skonde tras di mal kustumber

Na Chad (Afrika), tempu mi tabata traha einan, mi mester a papia ku algun suidadano di e pais pa loke ta trata un proyekto di ‘riolering’. Mi no sa kon presis e kombersashon a kana yega na e punto ku un hòmber a bira bisami ku Nashonnan Uní, pa kende mi tabata traha, ta bin ku kuenta di derecho di hende muhé, strobando nan kultura. “Un homber mester por pasa su kasánan un wanta di bes en kuando. Ta nos kustumber. Muhé ta inferior, skrituranan religioso mes ta bisa esei i semper nos a hasi’é”.

Opvio ku e persona no ta tene kuenta ku derechinan humano universal. Esaki portá te na momentu ku e mester skucha por ehèmpel un Katóliko – mesun diskriminatorio ku n’e- bisa ku: “katolisismo ta é religion superior na mundu.” Por sierto e hòmber no ta Kristian.

Mi ta kombensí ku tur hende, irespekto rasa, koló, orígen, idioma materno, klase ekonómiko, religion i preferensia seksual, tin e mesun derechinan. Si, tambe basá riba preferensia seksual. Nos no mester ta hende muhé pa ta di akuerdo ku derechi pa hende muhé. Tampoko nos mester ta deskapasitá pa komprondé ku e hendenan aki tin derechi igual. Aki ta trata na ser un hende ku kompashon pa un minoria. Nunka demokrasia por ta un diktatura di e mayoria.

Den e kuadro aki mi ta felisitá Kòrsou ku su su Curaçao gay Pride pa entre otro hala atenshon pa derechi igual. Mi ta kòrda ku hopi satisfakshon kon 5 aña pasá mi tabata tin e honor na hiba un diskurso na e promé aktividat di Curaçao Pride. Bèrdat ku nos isla no ta esun mas malu den e lucha aki. Ta bisá ku nos ta hopi tolerante. Pero nos no por ta kontentu ku solemente ‘toleransha’. Tambe nos mester ta vigilante pa personanan ignorante, manera e Chadiano ariba menshoná, ku awe ta usa beibel pa hustifiká diskriminashon kontra hendenan di e mesun sekso. E mesun beibel ku (t)a keda uzá kontra di derechi di voto universal, hende muhé, hende pretu i na fabor di sklabitut.

Nos mester akseptá otro i hasi muchu mas pa garantisá derechi igual pa tur ku ta biba na Kòrsou. Toleransha so no ta sufisiente. Staten kompleto a akseptá e desishon aki ku a kai durante di e Enkuentro Parlamentario di Reino (IPKO) na 2014.

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: