110 aña Dòktor: un biografia

Bo tabata sa pa hopi aña Dòktor su fam tabata Bikker? Ku e ta te ainda e polítiko mas eksitoso pa loke ta trata voto elektoral? ? Lesa e gran hòmber aki su biografia i lucha pa outonomia.

Moises Frumencio Bikker a nase na Ser’i Klip den Otrobanda riba 27 òktober 1907. E tabata e di tres yu di Pedro da Costa Gomez (Shon Pedro) i Braulia Bikker. Despues e famia ta keda ampliá ku 5 yu muhé i un yu hòmber. Durante di e promé añanan famia da Costa Gomez/Bikker a biba na bários adrès den Otrobanda, pa despues muda bai Penstraat. Braulia Bikker tabata ama di kas, miéntras ku Shon Pedro tabata negoshante i tambe e tabata atministrá e korant “Boletin Comercial”.

Moises a terminá 8 klasnan di skol básiko i MULO di St. Thomas College. E tabata hunga futbòl, tabata gusta spar tur tipo di piedra di koló i tabata interesá den piedranan presioso. Esaki a pone ku semper a kere ku Moises lo a bira un hoyero. Ku 15 aña di edat e ta bai Ulanda i ta bai biba serka fraternan na Tilburg pa sigui enseñansa. Djis promé ku e bai Ulanda Moises i su rumannan ta keda rekonosé pa Shon Pedro i ta haña e fam da Costa Gomez. Despues di Tilburg e ta bai Nijmegen (1923) kaminda na Canisius College e ta keda formá bou di guia di Hesuitanan. Na Nijmegen e tabata bria komo studiante i tabata gana premionan di e mihó alumno den Ulandes, Latino i Griego. Despues di eksamennan final di Gimnasia e ta sigui su estudionan di lei na e Universidat Katóliko di Nijmegen. E ta optené su diploma di kandidato denter di un aña di tempu i despues na 1929 ta sigui e eksamen doktoral.

Komo hurista e ta traha komo supstituto griffier na Den Haag. Na Nijmegen e la traha kasi tres aña komo abogado i prokurador. Durante di e tempu aki e ta será konosí ku su promé kasa, Elisabeth (Lies) Heiling. For di e matrimonio ta nase dos yu muhé. Na 1962 e ta kasa na Venezuela ku Lucina Matheeuws. E matrimonio aki no ta produsí yu.

Riba 3 di desèmber 1935 Dòktor ta promové na Universidat di Amsterdam ku su tésis “Het wetgevend orgaan van Curaçao: Samenstelling en bevoegdheid bezien in het kader van de Nederlandsche koloniale politiek”. Inmediatamente despues e pareha da Costa Gomez ta subi barku i ta yega Kòrsou riba 31 desèmber 1935.

Apénas despues di tres siman na Kòrsou, Dòktor ta ko-funda Curaçaosche Roomsch Katholieke Partij (CRKP), Nederlands Antilliaanse Ambtenarenbond i R.K. Arbeidersbond di kua e ta bira sekretario. Komienso di febrüari 1936 da Costa Gomez ta kuminsá su karera komo sirbidó públiko den funshon di adjunct-commies na Parkèt i tambe sekretario di Komishon Hurídiko.

Da Costa Gomez na komienso di febrüari 1936 ta envolví su mes den un wèlga riba tereno di refineria i ta skohe p’e banda di e trahadónan. Kòrtiku despues ta Esaki ta pone ku Gobernadó van Slobbe, ku a haña ku Dòktor ta un “peliger”, ta mand’é bai traha na Sint Maarten. Despues ku e siguiente aña van Slobbe a baha, Gobernadó Wouters, ta laga da Costa Gomez regresá su isla natal. Dòktor ta keda promové komo adjunct-commies ter Griffie, despues commies, substituut griffier i griffier di Hof. Na 1944 e ta bira hefe interino di Departamentu Soshal i Asuntunan Ekonómiko.

Da Costa Gomez ta drenta arena polítiko na 1938: e ta keda skohé komo miembro di Staten di Kòrsou i ta bira lider di frakshon di CRKP. Ounke ku for di 1944 a bira opvio e kiebro entre Dòktor i CRKP, ta te na 1948 e ta sali for di e partido aki i ta funda Partido Nashonal di Pueblo.

Da Costa Gomez ta bira miembro di Raad van Advies ekstraordinario di Ulanda na London. Na 1946 Dòktor ta enkabesá un delegashon ku ta bai Ulanda pa hasi un petishon pa outonomia. Di 2 aprel 1947 te 3 desèmber 1948 da Costa Gomez ta traha na Ulanda komo e promé Representante di Antia Ulandes na Den Haag (awe Minister Plenipotensiario). Na 1948, 1952 i 1954 da Costa Gomez tabata presidente di e delegashon di Antia Ulandes di e Konferensha di Mesa Rondó.

Komo mandatario Dòktor tabata e di dos presidente di College van Algemeen Bestuur (CAB). Despues di CAB ta bin Regeringsraad ku pa di promé biaha ta nombra ministernan (ku responsabilidat ministerial). Dr. da Costa Gomez ta bira e promé presidente di ministernan den Regeringsraad (pues Dòktor ta e promé Promé Minister di nos pais) i ta tuma e portafolionan di Asuntunan General, Agrikultura, Peska i Maneho di Awa. Di 1963 -1966 e ta Diputado di teritorio insular di Kòrsou enkargá ku Salubridat Públiko, Asuntunan Soshal, Agrikultura, Krio i Peska.

Mr. dr. da Costa Gomez ta muri riba 22 novèmber 1966 ku apénas 59 aña di edat. Dr. da Costa Gomez tin e siguiente distinshonnan: Officier in de Orde van Oranje-Nassau, Ridder in de Orde van de Nederlandse Leeuw (ámbos di Ulanda), Commandeur in de Orde van San Carlos (Colombia) i Orde van Jubille Zehabi (Libanon).

Dòktor su legado ta traha pa libertat, dignidat i balor propio di e pueblo, prinsipalmente e pueblo ku ménos posibilidat. Dòktor ta e polítiko ku mas éksito den nos historia na urnanan: na 1963 ela kue 36,6% di tur voto ku a keda emití, lokual ta un rèkort ku no a keda igualá.

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

One thought on “110 aña Dòktor: un biografia”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: