E tùnel bou di laman pa konektá Punda i Otrobanda

adab717f-1d5e-44de-905c-8ace135162ed

Na lugá di usa brùg Juliana pa bai di Punda pa Otrobanda awe nos lo por tabata krusa via di un tùnel den fondo di Bahia Santa Ana. Na 1943 (predesor di) gobièrnu a entregá e diseño di “tunnel Curaçao” ku un kosto di 5 mion (awe ekivalente na 73 mion) na Staten. Polítika a sòru pa e no a lanta foi tera. 

Ku yegada di refineria tantu aktividatnan den haf komo tráfiko di vehíkulo a krese rápidamente. Mester a buska un konekshon efisiente entre Punda i Otrobanda. Brùg Emma ya no tabata kumpli. Gobernadó Helfrich kier a konstruí un brùg haltu pa konektá e dos partinan di Willemstad. E idea a muri asina un Gobernadó nobo a keda instalá. Na 1925 un di dos plan pa un brùg a keda presentá ku tambe a frakasá. 

Na 1943 Pieter van Stuivenberg di Landswater-voorzieningsdienst i su asistente Frans van Drimmelen ta presentá un idea revolushonario pa un tùnel den Bahia Santa Ana. Arkitekto van Stuivenberg tabata konosí pa diseño di Cinelandia, Palais Royal i edifisio di KNSM. E tùnel segun kálkulo lo a kosta ménos ku un brùg i lo a spar outomobilistanan tempu i gasolin pa hasi e kruse.

Tabata un “zinkertunnel”, un konstrukshon di forma di tubu di metal diki ku tratamentu spesial kontra salpeter i polushon den awa (zwavelzuur) ku lo a keda bahá den nos bahia na mas o menos 16m di profundidat. No a skohe pa koba un tùnel debí na kostonan haltu. Unabes e konstrukshon tabata den fondo, lo a bini ku un kapa di betòn pa protehá e metal.

E diseño di e tùnel: 7m hanchu, 3.5m haltu, ku kapasidat pa 1000 vehikulo pa ora den ámbos direkshon, i fasilidat pa baiskel i peaton. E proyekto ku un largura di 700m tabata den forma di un ‘L’ (wak foto di Amigoe, 2 mart 1943) ku e parti di entrada/salida na de Ruyterplein (Punda) i entrada/salida na Klipstraat (O).

Un komishon multidisiplinario Tunnel Curaçao a elaborá e proyekto di tùnel ku na komienso di 1943 a keda entregá na Staten. E intenshon tabata pa Staten i gobièrnu traha huntu. Dos dia promé ku tratamentu den Staten, Shon Henny Eman, Miembro di Staten pa Aruba, a yama e tùnel un ‘spoki i fantasma di Kòrsou’. E a deklará: “Het zijn dergelijke onverantwoordelijke dingen die men op Curaçao doet met de gelden der gemeenschappelijke begrooting, dat Aruba er toe geleid heeft met open vizier acties te voeren tot een scheiding van Curaçao” (Amigoe 3 mart 1943). Apesar di tur esfuerso, e proyekto a pega. Den añanan 50 brevemente a hunga ku e idea pa un tùnel. Finalmente a opta pa un brùg i e tùnel ambisioso i nunka bisto den nos region, a pasa pa historia.

Willemstad, Curaçao

Advertisement

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

One thought on “E tùnel bou di laman pa konektá Punda i Otrobanda”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: