Mientras Kòrsou a hasi sakrifisio sobrehumano pa yuda e kousa di Segundo Guera Mundial (WWll), algun yu di tera ilegalmente ta hasi negoshi ku e enemigu. Lo bo no haña e informashon aki fásilmente, pero ta importante pa no tapa kara pa e tema ounke kon inkomfortabel e por ta. E tambe ta parti di nos historia. Ademas no ta aki so e a pasa. Mi a skohe e kaso mas konosí na Kòrsou den kua kastigu di prizòn a kai pa hasi negoshi ku e enemigu durante WWll.
Kòrsou for di momento ku Alemania a okupá Ulanda, a hasi hopi sakrifisio na fabor di e aliadonan. Apesar di kontratempu, Kòrsou a kolektá 11 mion (awe: 180 mion) pa yuda Ulanda. Nos situashon a empeorá ora Merka a drenta WWll. Gobièrnu a tuma medida manera restrikshon di divisa, gasolin i importashon huntu ku prohibishon di komèrsio ku e enemigu, esta Regeling Rechtsverkeer in Oorlogstijd P.B. 1940, No. 67 (schade toebrengen aan belangen van het Koninkrijk in Oorlogstijd). Negoshi entre nos i e enemigu durante WWll tabata varia di arma, petroli, merkansia i asta obranan di arte hòrtá. E lei tabata prohibí ku ken hasi negoshi irespekto si e merkansia tabata legal.
Na 1941 a start un investigashon penal na Aruba den kuadro di un empresa na Aruba di doñonan di Kòrsou, dos ruman Curiël, sospechá di a bende zeta ku Sr. Eikhof, un empresario Aleman na Rio Hacha, Colombia. Den Korte fiskalía kier a proba ku e benta tabata ilegal i intenshonal. Inisialmente e defensa a deklará ku ta e empresa a hasi negoshi i no e doñonan, lokual Hues rechasá. Despues e defensa a trata na kombensé Korte ku su klientenan no tabata sa ku Sr. Eikhof tabata Aleman.
Fiskalía sinembargo a demostrá ku Sr. Eikhof tabata konosé e rumannan pa algun dékada i ku nunka e a skonde su nashonalidat Aleman. Sr. Eikhof aparentemente semper a keda fiel na Alemania i segun fiskalía asta a organisá un fiesta grandi dia Alemania a okupá Ulanda (10 mei 1940). Tambe a bin dilanti transakshonnan via un Sr. Zuñiga ku segun Korte tabata: “algemeen bekend als den vertegenwoordiger van de Duitsers”. Finalmente, defensa a deklará ku e benta na Rio Hacha no tabata intenshonal ya ku su klientenan tabata deskonosé e lei prohibiendo negoshi Aleman.
Riba 31 di òktober 1941, Korte di Apelashon den su veredikto kontra rumannan Curiël ku ta bisa e.o: “Uitgaande van de mening, dat niet alleen gelds-, doch invloeds- of beheersbelangen aanwezig waren in de handel met de firma Eikhof te Rio Hacha en dat de Heer Eikhof buiten geschil Duitser is, achtte het Hof schuld aanwezig”. E rumannan huntu a haña un kastigu di 3 siman den prizòn.
Ku e veredikto e episodio aki no a sera. Abogadonan S. van der Meer, L. Lampe i C. Eman ku a defendé e rumannan Curiël, ta start un kaso sivíl kontra nan ya ku e últimonan no kier a paga e abogadonan. Na 1949 e kaso penal kontra di e rumannan Curiël ta yega Hoge Raad na Ulanda. Esaki despues di un evaluashon ta rechasá ku e rumannan a aktua “met opzet” pero ta konfirmá ku nan ta debidamente kulpabel konfome e veredikto di Korte na Willemstad.
Den historia mundu (t)a konosé muchu hende ku ta(bata) dispuesto pa pone interes di nan mes hendenan i asta pais un banda pa ganashi i otro benefisio ku no ta sirbi interes general. E peliger di esaki ta bisto, tambe aki na Kòrsou.
Willemstad, Curaçao
Foto: Archivo Nashonal