Den prizòn pa hasi negoshi ku enemigu

b479d3c7-fd3c-441a-8065-46f1d0eefa05

Mientras Kòrsou a hasi sakrifisio sobrehumano pa yuda e kousa di Segundo Guera Mundial (WWll), algun yu di tera ilegalmente ta hasi negoshi ku e enemigu. Lo bo no haña e informashon aki fásilmente, pero ta importante pa no tapa kara pa e tema ounke kon inkomfortabel e por ta. E tambe ta parti di nos historia. Ademas no ta aki so e a pasa. Mi a skohe e kaso mas konosí na Kòrsou den kua kastigu di prizòn a kai pa hasi negoshi ku e enemigu durante WWll.

Kòrsou for di momento ku Alemania a okupá Ulanda, a hasi hopi sakrifisio na fabor di e aliadonan. Apesar di kontratempu, Kòrsou a kolektá 11 mion (awe: 180 mion) pa yuda Ulanda. Nos situashon a empeorá ora Merka a drenta WWll. Gobièrnu a tuma medida manera restrikshon di divisa, gasolin i importashon huntu ku prohibishon di komèrsio ku e enemigu, esta  Regeling Rechtsverkeer in Oorlogstijd P.B. 1940, No. 67 (schade toebrengen aan belangen van het Koninkrijk in Oorlogstijd). Negoshi entre nos i e enemigu durante WWll tabata varia di arma, petroli, merkansia i asta obranan di arte hòrtá. E lei tabata prohibí ku ken hasi negoshi irespekto si e merkansia tabata legal.

Na 1941 a start un investigashon penal na Aruba den kuadro di un empresa na Aruba di doñonan di Kòrsou, dos ruman Curiël, sospechá di a bende zeta ku Sr. Eikhof, un empresario Aleman na Rio Hacha, Colombia. Den Korte fiskalía kier a proba ku e benta tabata ilegal i intenshonal. Inisialmente e defensa a deklará ku ta e empresa a hasi negoshi i no e doñonan, lokual Hues rechasá. Despues e defensa a trata na kombensé Korte ku su klientenan no tabata sa ku Sr. Eikhof tabata Aleman.

Fiskalía sinembargo a demostrá ku Sr. Eikhof tabata konosé e rumannan pa algun dékada i ku nunka e a skonde su nashonalidat Aleman. Sr. Eikhof aparentemente semper a keda fiel na Alemania i segun fiskalía asta a organisá un fiesta grandi dia Alemania a okupá Ulanda (10 mei 1940). Tambe a bin dilanti transakshonnan via un Sr. Zuñiga ku segun Korte tabata: “algemeen bekend als den „vertegenwoordiger van de Duitsers”. Finalmente, defensa a deklará ku e benta na Rio Hacha no tabata intenshonal ya ku su klientenan tabata deskonosé e lei prohibiendo negoshi Aleman.

Riba 31 di òktober 1941, Korte di Apelashon den su veredikto kontra rumannan Curiël ku ta bisa e.o: “Uitgaande van de mening, dat niet alleen gelds-, doch invloeds- of beheersbelangen aanwezig waren in de handel met de firma Eikhof te Rio Hacha en dat de Heer Eikhof buiten geschil Duitser is, achtte het Hof schuld aanwezig”. E rumannan huntu a haña un kastigu di 3 siman den prizòn.

Ku e veredikto e episodio aki no a sera. Abogadonan S. van der Meer, L. Lampe i C. Eman ku a defendé e rumannan Curiël, ta start un kaso sivíl kontra nan ya ku e últimonan no kier a paga e abogadonan. Na 1949 e kaso penal kontra di e rumannan Curiël ta yega Hoge Raad na Ulanda. Esaki despues di un evaluashon ta rechasá ku e rumannan a aktua “met opzet” pero ta konfirmá ku nan ta debidamente kulpabel konfome e veredikto di Korte na Willemstad.

Den historia mundu (t)a konosé muchu hende ku ta(bata) dispuesto pa pone interes di nan mes hendenan i asta pais un banda pa ganashi i otro benefisio ku no ta sirbi interes general. E peliger di esaki ta bisto, tambe aki na Kòrsou.

Willemstad, Curaçao

Foto: Archivo Nashonal

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: