Mi a haña hopi reakshon riba mi artíkulo* tokante e malesa konosí riba e Islanan ABC komo Kabouter pero ku den literatura yama Grip Spañó i mundialmente a mata entre 17 – 50 mion hende. Tin a insistí ku ta míles di morto a kai aki. Esaki no ta kuadra. Ta difísil sinembargo pa duna sifra eksakto di mortonan na Kòrsou pasombra e tempu ei no tabatin obligashon pa informá ora un persona fayesé.
“Het begrip sterftecijfers moet met grano cum salis worden opgevat aangezien geen verplichte aangifte van overlijden bestaat”, segun Direktor di Servisio di Salubridat, dr. Nathaniel Waterman den su rapòrt De Geneeskundige Organisatie in de Kolonie Curaçao, 23 òktober 1919.
Esaki ta pone ku sifranan di morto -sigur esnan den kunuku- mester keda tumá ku (hopi) grano di salu. Segun informashonnan ofishal, di òktober pa novèmber 1918 un total di 100 hende a muri den nos suidat kapital. E kantidat di morto na Santa Rosa tabata 14, na Santa Maria, 22, i Barber 6 pa un total pa Kòrsou di 142 morto. Poblashon di Kòrsou na 1918 a bai atras ku 251 hende kompará ku 1917 pasombra sifranan di mortalidat a subi konsiderablemente. Poblashon di tur e seis islanan huntu na 1918 a bai atras ku 424 hende. E dokumento for di kua mi ta sita, Koloniaal Verslag 1919, no ta indiká kuantu di e redukshon tabata debí na Kabouter. Sinembargo e relato di 1918 di minister di Kolonia, Simon De Graaff, ta indiká ku Aruba a konosé 31 morto i Boneiru 37 pa motibu di Kabouter.
Durante e lunanan di òktober i novèmber vários negoshi mester a sera i dor di malesa un kantidat di hende no por a traha. Skolnan tabata será ounke ku misanan si a keda habrí. E Ondersteuningsfonds Nederlandse Antillen a hasi donashon di pakete di kuminda (prinsipalmente den kunuku). A sostené kabesantenan di famia ku no por a traha debí na Kabouter. Tambe a lanta un komishon ku tabata buska finansiamentu lokal pa asina kumpra remedi (riba indikashon médiko) pa esnan malu ku no tabatin moda.
Mester remarká ku Kabouter a hasi su entrada na mundu i na Kòrsou nèt na final di Promé Guera Mundial (WWl). Pues hinter mundu tabata mal prepará pa atendé ku e malesa. Pa motibu di WWl, kantidatnan grandi di fòsfat aki na Sta. Barbara no por a keda eksportá i otro aktividatnan ekonómiko manera flègtumentu di sombré tambe a sufri. Tabatin poko aktividat den haf i pobresa tabata mas agudo ku nunka. Nos suèrte tabata ku na fin di 1918 mas awaseru ku normal a kai lokual a kodusí na kosechanan grandi.
E último siman di novèmber 1918 ya tabatin indikashon fuerte ku e epidemia tabata den su último fase. E mesun métodonan di awe ta usa ku covid 19 un siglo pasá tambe tabatin éksito, esta distansia físiko, higiena personal i keda kas si bo ta malu. Amigoe den su edishon di 30 novèmber 1918 ta skibi:
“Met genoegen hebben wij deze week kunnen constateeren, dat de menigte op straat gelijk was als vroeger. De drukkere bezochte scholen, de weinige overdag gesloten huizen zijn het sprekendst bewijs, dat, zooals Dr. Waterman reeds liet weten, de ziekte tot stilstand is gekomen”.
A pidi koutela pa no mester bin un di dos buèlta di e malesa. Poko despues e mesun korant a raportá ku 250 trahadó di e mina di Santa Barbara tabatin loke ta parse simtomá di Kabouter. Dor ku mi no a mira mas menshon di e kaso aki, mi ta suponé ku no tabata trata di algu grave.
Algun mil hende infektá ku Kabouter a keda tratá na St. Elisabeth’s Gasthuis, hospital militar i den distritonan pafó di suidat. Na Westpunt so tabatin mas ku 100 hende malu, pero tur a sobrebibí. Tur esnan den kuido a hasi un gran trabou i a evitá lo peor manera den otro paisnan.
Notabel ta ku mester a hasi hopi esfuerso pa hendenan no a bai tras di kuentanan ku sierto remedi i produktonan kasero (prinsipalmente den kunuku) ku den sierto kasonan a kondusí na venenamentu di e pashènt i morto. Mundialemnte hopi hende a muri pasombra dòkternan a duna pashèntnan di grip Spañó un remedi kontra malaria ku yama quinine ounke ku no tabatin prueba ku e ta yuda.
Manera mi a bisa, e kara kontra di e malesa Kabouter tabata dr. Nathaniel Waterman. Banda di médiko (onkólogo) e tabata un pintor, konosedó di literatura mundial i músiko. E tabata hopi kerí aki. Korto despues ku Kabouter a desaparesé for di nos pais, e ta bai bèk Ulanda. Durante di Dos Guera Mundial e ta keda kapturá na Hulanda pa agentenan Nazi i mandá Kamp Westerbork. Dr. Waterman, un hudiu, a keda Kamp Westerbork te 1945 ora e a keda liberá.
Willemstad, Kòrsou
*https://alexdavidrosaria.blog/2020/04/12/awe-ta-coranavirus-pero-100-pasa-e-infekshon-kabouter-a-mata-hopi-hende-aki/
Danki pa duna nos un
pida mas di nos historia. E ta hopi paresido na e malesa aktual. E.o e medidanan, e atvertensianan pa keda kas, evitá di tuma remedi pa loko, ets. ets. Danki Alex.
LikeLike
Ku hopi plaser mi ta hasi esaki.
LikeLike
Si Tata i MAMA A konta MI Di tur dos. KABOUTER. DERA BO KASI BIBU. DI MALU TA BIRA. ORA KU BAI DERA BO TA BATI E KAHA. NAN SA KU BO TABIBU.A POÑE MI KORDA MI FAMIA KU A BAI PROME. DFT.TEMPU AYA.
LikeLike
Alex. Hopy di nos hendenan no tin e gustumber di lesa sea nan no ta kompronde tur loke ta skibi of e ta cultural. Mi no sa..
Bo tin hopy bon mensaje ku ta edukativo. Mi ta pensa ku lo ta bin pa buska un metodo pa informa nos hendenan via TV of FB ( mensaje kortiko) por ejempel def Wiels a haña oido dor di su manera di komunika directo . Danki
LikeLike
Mi ta bai pensa riba esaki i naturalmente e gastunan involví. Danki.
LikeLike