Ta èksaktamente 175 aña ku Kòrsou, Aruba, Boneiru, Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba huntu a drenta un relashon ku Reino Hulandes. Promé komo dos kolonia separá, despues komo parti di Kolonia Sürnam. Di Curaçao en Onderhorigheden, Sint Eustatius en Onderhorigheden, bèk pa solamente Curaçao en Onderhorigheden, pa Gebiedsdeel Curaçao i Nederlandse Altillen te na momentu di e promé skùr na 1986 i desmantelashon na 2010. Mi ta pone esakinan riba un rei.
Na 1815 Koninkrijk der Nederlanden ta nase. Te ku 1815, despues ku Hulanda a haña e seis (6) islanan bèk di Gran Bretania, nunka den Haag a prekupá kon organisá e islanan Karibense Hulandes riba tereno di gobernashon.
Di 1815-1828 a kontinuá ku e sistema pre 1815 di “6 isla dos kolonia”: 1. Curaçao en onderhorigheden: Kòrsou, Aruba i Boneiru. 2. Sint Eustatius en Onderhorigheden: Sint Eustatius, Sint Maarten i Saba. Ku dos gobernadó esaki a resultá kostoso i no- práktiko.
Di 1828-1845 ta hinka e 6 islanan i Sürnam den un solo konstelashon, esta un kolonia ku un Gobernadó General na Paramaribo. E struktura sentralisá tampoko a funshoná.
Di 1833-1865 ta lanta un Koloniale Raad pa konsehá Rei na Hulanda den gobernashon kolonial.
Na 1845 e 6 islanan ta forma un solo kolonia pa promé biaha. Gobernashon ta sentralisá na Willemstad. Te ku 1936 e 6 islan huntu a yama Curaçao en Onderhorigheden.
Entre 1865-1936 ta bin desentralisashon ya ku e islanan no tabata kontentu ku e dominio di Kòrsou. Aruba, Boneiru i Sint Maarten ta haña un tipo di gobernashon munisipal, esta “Raad van Politie” (RvP) konsistiendo di un Gezaghebber nombrá pa Rei i dos Landsraden skohé pa un tipo di elekshon kaminda sierto hende hòmber so por a vota. Na 1920 Saba i Sint Eustatius ta haña un onder-Gezaghebber (bou di Gezaghebber di Sint Maarten). For di 1920 e Gezaghebbers tabata nombrá pa Gobernadó. Kòrsou envano a pleita na vários okashon pa un RvP. E argumentu di Hulanda tabata ku gobernashon sentral tabata na Kòrsou i ku un èkstra nivel di gobernashon lo a trese konfushon. Esaki a pone ku un di nos tatanan di outonomia, e promé yu di tera di koló den Koloniale Raad, Généreux de Lima a èksihi trato igual pa Kòrsou. Na 1936 e institushon di RvP ta desaparesé.
Di 1865-1938 tin un Koloniale Raad den un bachi nobo ku a brinda mas outonomia na Willemstad den asuntunan di gobernashon.
Di 1936-1948 e 6 islanan ta yama Gebiedsdeel Curaçao.
Na 1938, e promé Staten pa Gebiedsdeel Curaçao ta bira un realidat despues ku pa promé biaha, na 1937, tabatin un elekshon pa 10 di e 15 miembronan di Staten. Den e elekshonnan di 1937, 1941 i 1945 solamente sierto hòmber por a vota.
For di 1948-1986 e 6 islanan ta yama Nederlandse Antillen.
Na 1949 tin e promé elekshon unda tur hende por a vota i pa promé biaha tin un gobernashon ku responsabilidat ministerial esta, Regeringsraad.
Na 1951 ta adoptá un Konstitushon nobo, Interimregeling, ku ta sòru pa outonomia interno i e promé Konsehonan Insular ta keda instalá.
Na 1954 ta firma Statüt pa asina formalisá nos outonomia.
Na 1986 Aruba ta sali for di e konstelashon di Antia.
Na 2010 Kòrsou i e otro 4 islanan ta bandoná Antia Hulandes i esaki ta stòp di èksisti.
Willemstad, Kòrsou
One thought on “2020: 175 aña ku huntu nos 6 islanan a drenta Reino Hulandes”