Promé petishon pa outonomia: 1923

 

3CB06664-689A-4174-9088-5548B5A8E6A3

Kontrali na lokual nos ta tende kada biaha, petishon pa outonomia na Su Ekselensia Reina di Hulanda no a originá na 1946, 6 yüni ora Staten di Curaçao a bai di akuerdo ku e inisiativa di Parlamentario Moises da Costa Gomez pa pidi outonomia. E luna aki ta konmemorá e hecho ku 97 aña pasá, esta 23 aña promé, e promé petishon ofishal i por eksrito a keda entregá na Hulanda.

E promé aktornan ku a hasi un petishon pa outonomia tabata Vereeeniging Curaçaosche Vrijheidsbond òf “de bond” ku a keda fundá na 1922. De bond tabata konsistí di mayoritariamente intelektualnan, tabatin un ideologia liberal i tabata kontra di dògma religioso. No por tabata un sorpresa ku e Mishon Katóliko tabata kontra di e grupo aki.
Apesar ku de bond no tabata un partido polítiko su metanan tabatin tur tinta di polítika, esta “streven naar autonomie voor Curaçao met handhaving van de saamhoorigheid met het moederland”. Tambe de bond tabata na fabor pa un parti di e poblashon por a skohe su representantenan basta ku e persona, hende hòmber, tabatin 25 aña, un salario anual di por lo ménos f 1,200 òf a importá merkansia na un balor di f 10,000 òf mas pa aña òf a haña entrada di por lo ménos f 500 di merkansia físikamente na Kòrsou i ku a pasa sierto èksamen ku despues mester a keda determiná.
De bond tabata usa su publikashon mensual, Voz del Pueblo: Algemeen Weekblad, orgaan van de Curaçaosche Vrijheidsbond pa plama su ideanan.
E petishon, mas bien un programa di akshon tabatin komo promé (di 12) punto un petishon pa outonomia: “Autonomie voor de kolonie, in den geest van het Nederlandsche Staatsrecht ten opzichte van provinciën en gemeenten, waarbij het voldoend ontwikkelde gedeelte der bevolking en zij, die in de belastingen bijdragen in die mate als nader bij de wet te bepalen, het recht van medezeggenschap hebben, met handhaving van de saamhorigheid met het Rijk in Europa”.
Mas a leu e petishon/plan di akshon ta papia di “bevordering van kunsten en wetenschappen”, “bevordering van spaarzin”, “bestrijden misbruik van sterken drank”, “voorkomen van buitensporige schoolbouw’ i “geen beperking van de vrijheid van het winkelbedrijf en vermijding van concurrentie van overheidswege”.
Den un reunion di 19 september 1923 ku a tuma lugá den e edifisio di Loge De Vergenoeging, miembronan di de bond a aprobá e petishon ku despues a keda mandá pa Su Ekselensia Reina di Hulanda. Presidente di de bond tabata sr. C.H. Jonckheere, i sr. H.J.C.B. Hellmund tabata e sekretario.
Willemstad, Kòrsou

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: