
Atministrashon kolonial na 1904 a laga Dr. J. Boeke investigá posibilidatnan di peska na Kòrsou. Boeke ta konstatá ku apesar ku tin hopi (tipo di) piská den nos awanan, Kòrsou ta karesé organisashon i kapasidat pa desaroyá peska*. Den terminologianan ku no ta laga duda e a bisa:”over het algemeen schijnt het moeilijk den neger tot intellectueel samenwerken te brengen”, inkluso:”de overschilligheid, over het algemeen aan het negerras eigen [betekent dat er] slordig en zorgeloos [wordt] gehandeld”.
Ounke a duna Gobernadó e rapòrt, no a tribi mishi ku e rekomendashonnan pa organisá peska lokal. A preferá hinka esfuerso den un proyekto estilo ‘game changer’ na 1938 pa laga Alemannan bin piska i prosesá tribón den nos awanan. A argumentá ku “Alemania mester di piská i su barkunan a kolonisá lamanan tur kaminda”. Tuma nota ku na 1938 Alemania ya a start su akshonnan di guera.
Apesar ku dr. Boeke no a rekomendá piskamentu di tribón, e desaroyadónan a bisa ku awanan entre Florida i Kòrsou tabata esnan ku mas tribón na mundu (lokual no ta bèrdat), sufisiente pa abastesé humanidat. Banda di su karni (ku no tabata gustá aki) tribón lo tabata fuente pa perfume, kosmétika, remedi, zeta i kueru. Pues, empleo i plaka. E proyekto no a konsiderá solamente barku di peska pero tambe avionnan ku for di den laira por a lansa harpún den laman i mata un kantidat di 15 pa 16 tribón tur dia. Alfred Ehrenreich (1882-1931), un Oropeo opseshoná ku tribón tabata e fuente di inspirashon. Kuriosamente Ehrenreich su proyekto mes a bai fayit un dékada promé.
No mester ta un sorpresa ku e proyekto di tribón no a mira lus di dia. Mi ta kurioso pa sa si e titular di Ekonomia ku na 2018 a anunsiá mil baka hambrá for di Colombia a keda inspirá pa e proyekto di tribón, 8 dékada atras. E semehansanan ta palpabel. En todo kaso, historia ta demostrá ku historia ta ripití.
Willemstad, Kòrsou
*Rapport betreffende een voorlopig onderzoek naar de toestand van de visscherij en de industrie van zeeproducten in de Kolonie Curaçao (1907)