Fecha kambionan konstitushonal pa yega outonomia na 1951

Aki bou ta sigi un lista di e evenementunan mas importante den nos trayektoria pa emansipashon polítiko. Mi a skohe awe, dia di firmamentu di Statüt, dokumento ku ta regla e relashonnan den Reino Hulandes. Ántes e dia aki tabata un dia ofishal liber konosí komo Statuutdag.

  • Firmamentu di Statüt: 15 desèmber 1954
  • Statüt ofishalmente ta drenta na vigor: 29 desèmber 1954

  • Sr. Jacob de Lima den Koloniale Raad, e promé Yu di Tera pa sklama pa derechi di voto pa Kòrsou: 22 novèmber 1869
  • Sr. Abaham Chumaceiro ta pidi derechi di voto limitá: 25 febrüari 1895
  • Curaçaosche Vrijheidsbond ta manda promé petishon pa outonomia na Reina: 19 sèptèmber 1923
  • Promé Kiesreglement reglando derechi di voto limitá: 10 mei 1937
  • Promé elekshon pa Staten a base di derechi di voto limitá: 22 desèmber 1937
  • Eliminashon di Koloniale Raad (estilo nobo)*: 2 aprel 1938
  • Instalashon di promé Staten di Antia (15 miembro): 5 aprel 1938
  • Anunsio di Gobernadó tokante futuro kambio den Reino: 16 yüni 1941
  • Diskurso di Reina anunsiando kambio den Reino: 6 desèmber 1942
  • Instalashon Komishon de la Try Ellis pa prepará outonomia: 10 desèmber 1945
  • Entrega Proposishon di Staten pa outonomia na Hulanda:25 yüni 1946
  • Derechi di voto universal: 17 mart 1948
  • Promé elekshon pa Staten a base di derechi voto universal: 17 mart 1949
  • Promé Konferensia Mesa Rondó pa kambio den Reino: yanüari-mart 1948
  • Outonomia i desentralisashon Antia ta drenta na vigor: 7 febrüari 1951
  • Promé Staten (22 miembro) ku responsabilidat parlamentario: 21 febrüari 1951
  • Eilandenregeling Ned. Antillen pa formalisa desentralisashon: 14 mart 1951
  • Promé Gabinete di Antia ku responsabilidat ministerial: 19 aprel 1951
  • Promé votashon pa Konseho Insular: 4 yüni 1951
  • Instalashon di e promé Konseho Insular: 2 yüli 1951
  • Dia di status outónomo den Reino pa Kòrsou: 10 òktober 2010

*Promé ku 1866 nos tabatin un Koloniale Raad estilo bieu ku poko kos di bisa. For di 1866 te 1937 a sinta Koloniale Raad estilo nobo ku mas tarea.

Willemstad, Kòrsou

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: