Redusí salario? Wak e konsekuensia

Sindikato i mandatarionan gusta papia solamente di salario mientras e aspekto mas importante ta produktividat laboral en relashon ku salario. Pero awe mi ta trata e desishon pa baha salario.

Den reseshon tiki pais ta baha salario. Si hasi’é, ta un medida di último rekurso. Tin dos rason prinsipal pa no baha salario: Redukshon di moral di trahadó, i redukshon di produktividat. Tur dos ta afektá e trahadó (klase abou i medio) i hinter e pais.

Moral ta baha. Pa un forsa laboral ku ya kaba tin moral abou, sigur kaminda tin nombramentu di hende no-kapasitá, konekshon di internet defisiente, i regulashon no-transparente, esaki ta devastador. Ademas, tin peliger ku e trahadónan mas produktivo ta disidí di kita fo’i trabou i asta emigrá. Esnan den posishonnan mas abou i di edat tin menos opshon pa kita ku konsekuensia ku nan ta bira mas vulnerabel. Esnan ku redusí salario tin difikultat pa atraé trahadó, sigur riba nivel mas haltu. Lo mester buska estranhero,’consultants’, bin ku ‘training’ lokual por kosta mas plaka ku ta spar. E tempu i plaka ku lo kosta pa reklutá hende nobo ta haltu den un sektor ku a baha salario.

Produktividat laboral lo baha ku redukshon di salario. Den paisnan desaroyá esaki ta kalkulá na 20% (UNDP: 2018). Produktividat kier men: kuantu ‘input’ (p.e. labor) mester pa produsí un ‘output’ (p.e. un porta). Si mester 8 hora à Naf 10 pa traha un porta, preis di labor pa kada porta ta Naf 80.-. Si salario baha ku 12.5% pero produktividat baha ku 20%, mester di 9.6 hora à Naf 8.75 pa traha un porta. Preis di labor pa kada porta ta bira Naf 84.-. Tambe, produktividat ta tuma tempu pa rekuperá despues ku e baha (i asta ora salario bolbe subi).

Redukshon di salario ta baha forsa di kompra, sigur esnan ku ménos rekurso pasombra nan ta gasta kasi 100% di nan salario. Inflashon por subi (sigur sin medida adishonal ). Produkto interno brutu PIB), kompetitividat,forsa di kompra di esnan ménos pudiente i klase media ta baha. Si hende den tòp sigi emigrá esaki tin konsekuensia pa nos fondonan soshal, di penshon, ekonomia i ‘brain drain’. Nos a agotá tur medida promé ku redukshon salarial?

Bangkok, Thailand

Advertisement

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: