Reducing gun violence in the U.S. remains but a fleeting illusion

Tragedy upon tragedy. I’m referring to the countless mass shootings in the U.S. As a matter of fact, so far in 2023, there have been more mass shootings than days of the year. I find myself asking when is enough, enough? In 199o’s, I was on campus when the University of Iowa’s mass shooting took place, killing 6 people connected to my alma mater. In 2019, while leisurely browsing in Barnes & Nobles in the Mall of the Americas, we found ourselves in the middle of a ‘mall shooting drill’ meant for the public to prepare and respond to an eventual active mass shooting. So back to the question. When is enough, enough? When decision-makers stop evangelizing guns, the NRA, and the growing violent white Christian groups. And when Americans realize that the time has come to redefine/reinterpret the Second Amendment of the U.S. Constitution: “A well-regulated Militia, being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms shall not be infringed.” Note: the Second Amendment was ratified on December 15, 1791. And until that day, the reduction of gun violence -quoting Emperor Haile Selassie l, United Nations General Assembly, 1963- “will remain but a fleeting illusion.”

Willemstad, Curaçao

Estatua Dòktor ta kumpli 50 aña

M’a primintí para ketu na 10 fecha importante durante 2023.  Awe mi ta trata e estatua di mr. dr. Moises Frumencio da Costa Gomez (Dòktor) riba Gomezplein. Djasabra, 11 di febrüari 2023 ta kumpli 50 aña ku a desvel’é. E promé parti di e artíkulo ta un resúmen di e estatua, i mas abou mi ta bai den detaye.

E estatua di Dòktor a keda desvelá riba 11 di febrüari 1973 riba dr. M.F. da Costa Gomezplein ku te 1967 tabata yama Gouverneur Helfrichplein. E idea pa un estatua di bròns a bin di Stichting Standbeeld mr. dr. M.F. da Costa Gomez (“e Fundashon”) fundá riba 12 di aprel 1967, algun luna despues di Dòktor su morto (22 di novèmber 1966). Pa traha e estatua, bista di e Fundashon a kai riba e gran eskultor bibá na Roma, Carlo Pisi. E artista italiano tabata konosí pa su obranan den vários pais, prinsipalmente na Vatikano.

Ken tabata Dòktor da Costa Gomez? https://alexdavidrosaria.wordpress.com/2020/10/23/ken-tabata-doktor/Foto: kolekshon di Alex Rosaria

Stichting Standbeeld mr. dr. M.F. da Costa Gomez (“e Fundashon”) ta inisiá kampaña pa rekoudá fondo aki na Kòrsou, pero tambe na Aruba i Boneiru. Banda di e estatua, e Fundashon ta pidi Carlo Pisi pa traha un busto di Dòktor ku awe ta na su graf na Morada Santa, Bottelier. A resultá ku tabata difísil pa yega na e plaka rekerí lokual a pone ku mester a amplia e periodo di ‘inzameling’. Tambe mester a posponé inougurashon di e estatua na dos okashon.

Despues di basta retraso, e estatua i busto ta yega Kòrsou fin di desèmber 1972. A skohe pa inougurá e estatua riba djadumingu, 11 di febrüari 1973 durante un seremonia ku vários diskurso, marcha i kanto. A disidí pone e estatua hopi serka di e negoshi Spritzer & Fuhrmann riba Gomezplein. Durante añanan a muda e estatua na dos okashon. Tambe e estatua na algun okashon a bira blanku di protesta i vandalismo.

Elis Juliana na okashon di inougurashon di e estatua, a dediká e siguiente poema na Dòktor:

Na Plaza Gomez, un hòmber riba un pilá ta bisa nos un kos.

Tempu e tabata karni, palabra tabata su spada.

Awor ku bròns ta su rekuerdo, e ta papia ku señal.

Paga tinu mi rumannan!

No kore bai dilanti sin tene kuenta ku bo tras.

Interesante pa añadí ta ku ta solamente esnan ku kier tende lo rekonosé e señalnan. Muchu di esnan ku ta bisa ku nan ta Gomista ta papia un idioma ku awe Dòktor lo no komprondé.

ALGUN DETAYE I KONTEKSTO KU NO A KEDA PUBLIKÁ ANTERIORMENTE

Poko despues ku Dòktor a muri, algun siudadano tabata di opinion ku mester honr’é. A konsiderá pa yama e brùg nobo (su konstrukshon a start na 1962), Dr. da Costa Gomezbrug, pero finalmente a bai di akuerdo pa duna Helfrichplein e nòmber di dr. M.F. da Costa Gomezplein. Esaki a tuma lugá medio-febrüari 1967 i Kolegio Ehekutivo di Kòrsou ta duna espasio na esnan ku a tuma inisiativa pa kambio di nòmber di e plenchi, pa buska e rekursonan nesesario pa un estatua di Dòktor. Esaki ta bira e meta sentral di e Fundashon. E fundadornan tabata segun e akta di notario: Carlos Nicolaas Winkel, William Rufus Plantz i Hendrik Pieters-Kwiers. E promé Presidente ta Johan Enrique Mauricio Jr., i e promé vise Presidente, Arturo Jesurun. Poko despues, pa motibu di malesa, Arturo Jesurun ta bira Presidente i Euclides Monte, vise Presidente. Na komienso e direktiva tabata konsistí di e.o.: Guido Hermans, Sekretaris; Richard Henriquez, Tesorero; i Komisarionan Angel Kook, Richard Pieternella, Oscar Semerel, i Walter Cras.

Algun miembro di e Komishon ta rekomendá aserká e talentoso artista italiano, Carlo Pisi pasombra anteriormente e a traha e estatua di Juancho Irausquin, polítiko Arubano i fundador di Partido Patriótico Arubano ku a muri na 1962. E Fundashon ta pidi Carlo Pisi ofishalmente pa hasi un oferta pa e estatua. Mas despues ta pidié tambe entregá un oferta pa un busto.

Carlo Pisa den su tayér na Roma, Italia ku su obra práktikamente kla. Ken tabata Carlo Pisa? https://timesofmalta.com/articles/view/carlo-pisi-a-gifted-italian-sculptor-in-20th-century-malta.753988. Foto: kolekshon di Alex Rosaria

No por ta un sorpresa ku e eskultor a pidi un montante haltu pa su trabou. Tabatin mester di mas o ménos Naf 75,000. E Fundashon seguidamente ta haña pèrmit pa rekoudá fondo di òktober 1971 pa yüni 1972. Na final di e periodo aki e Fundashon tabata falta Naf 10,000 i ta pidi i haña un ekstenshon di 6 luna, esta te desèmber pa sigi ku e rekoudashon. E promé fecha planeá pa desvelo, esta 22 di novèmber 1972 ta keda posponé pa yanüari 1973 ku tambe ta keda posponé te 11 di febrüari 1973.

E estatua i busto ta yega Kòrsou djis promé ku Pasku 1972 riba e barku Galileo Feraris. A skohe 11 di febrüari pasombra esaki tabata un dia ku no tabatin barku krusero. E pensamentu ta ku si tin turista, esakinan lo a okupá Gomezplein na e vários establesimentunan di horeca i stroba e seremonia. E fecha 11 di febrüari tabata ideal pasombra esaki tabata un djadumingu.

Despues ku St. Vincentius Harmonica a toka himno di Ulanda i Antia Hulandes, e programa ta start 5 pm sigí pa algun diskurso. Richard Pieternella a bisa entre otro: “e lucha nobo pa nos independensia mester keda kòrda e konsehonan i atvertensianan di Dòktor. Prinsipalmente ora ku e a pone nos dilanti pa nos buska e loke ta uni nos i evitá semper tur loke por parti nos for di otro.” Hendrik Pieter-Kwiers na su turno a bisa nos pa tene e méritonan di Dòktor konstantemente den rekuerdo. Tabatin diferente marcha musikal i kanshonnan di kor mr. dr. da Costa Gomez School, entre otro “Nos Tera, Nos Baranca”.

E momentu kulminante tabata ora Lucina da Costa Gomez (segundo kasá di Dòktor) ta desvelá e estatua kitando un bunita klechi ku koperativa Watapana a traha speshal pa e okashon. Mas di Lucina da Costa Gomez (Shon Lou): https://alexdavidrosaria.wordpress.com/2017/01/09/shon-lou-de-berdeberde-un-gran-dama/ Foto: kolekshon di Alex Rosaria

E estatua ta keda poné banda di Spritzer & Fuhrmann lokual no ta tur hende a gusta. E konosido aktivista polítiko, Chan Cudgon, den un remetido (Amigoe 18 di desèmber 1972) ta pidi outoridatnan pa pone e estatua mei mei di Gomezplein. Outoridatnan di Gobiêrnu a splika sinembargo ku debí ku Gomezplein no ta un “Open plein doch een rechthoekige passage” no por pon’é meimei di e plenchi. Ademas, mester a laga lugá liber pa trùknan di paga kandela pasa. E estatua eventualmente ta muda despues di algun aña bai mei mei di Gomezplein. Na 2009, ami komo Presidente di Fundashon mr. dr. M.F. da Costa Gomez, ta hasi un petishon pa hala e estatua te dilanti riba Gomezplein ku bista pa Breedestraat, Punda. E rason prinsipal ta ku mata i tèntnan di establesimentonan di horeca tabata tapa kompletamente e estatua. E mudansa a tuma lugá riba kuenta di Fundashon mr. dr. M.F. da Costa Gomez.

Constance Kok-da Costa Gomez, un di e dos yunan muhé di e promé matrimonio di Dòktor i Elisabeth (Lies) Heiling, ta desvelá e busto di su tata den Sala di Honor di Kas di Pueblo riba 23 di aprel 1973. Na 1997 ta transladá e restunan di Dòktor for di Santana Protestant den Roodeweg pa santana Morada Santa (Bottelier). For di e momentu ei ta manda e busto Morada Santa kaminda esaki ta bira parti di e mousoleo di Dòktor.

E busto di Dòktor na santana Morada Santa

E promé akto di vandalismo di e estatua riba Gomezplein ta tuma lugá riba 24 di ougùstùs 1974 ora ku banda di 7:30 pm un hende ku korant Amigoe ta identifiká komo “un maestro di skol di inisial F.A.” ta basha fèrf blanku riba e estatua despues di un diskushon fuerte ku un otro maestro di skol. F.A. ta keda detené miéntras e mesun anochi empleadonan di D.O.W. ta limpia e estatua. Na mas ku un okashon tabatin vandalismo (fèrf, propaganda polítiko di un organisashon pro-provinsia) i protesta na e estatua kontra di e partido ku Dòktor a funda.

Willemstad, Kòrsou

Fuente: Archivo Nashonal Dossiers 1 & 2 Standbeeld mr. dr. M.F. da Costa Gomez, Nótulo Fundashon mr. dr. M.F. da Costa Gomez, Kolekshon foto di Alex Rosaria, i tambe http://www.alexdavidrosaria.blog

U.S. advances regional economic plan with partners: will we again stay on the sideline?

A new regional economic partnership has been launched. It builds on a framework U.S. President Joe Biden revealed at the Summit of the Americas. The newly announced 11 partners represent about 90 percent of the Western Hemisphere’s GDP. The plan remains open to other countries willing to join. The question is if Curaçao will seriously explore the possibilities of joining or will again remain on the sideline?*

White House Statement this week:

“At the opening ceremony of the Summit of the Americas, President Biden announced the Americas Partnership for Economic Prosperity (Americas Partnership), a historic new initiative to drive the hemisphere’s economic growth, tackle the core issues that will define the coming decades, and galvanize greater economic cooperation in our hemisphere. 

Today, Secretary of State Blinken and United States Trade Representative Tai are moving this initiative forward with representatives from the initial Western Hemisphere countries who will join them and endorse the principles and high-level goals of the initiative. Those countries are Barbados, Canada, Chile, Colombia, Costa Rica, the Dominican Republic, Ecuador, Mexico, Panama, Peru, and Uruguay. This significant group represents about 90 percent of the Western Hemisphere’s GDP and nearly two thirds of its people.


The United States has deep economic ties in the region with existing free trade agreements with nine of our initial partners. The Americas Partnership will strengthen and expand our efforts to drive regional economic growth by focusing on the drivers of bottom-up and middle-out economic growth, good-quality jobs, and our competitiveness. Our workers, our companies, and our people benefit from our close economic ties and deep partnership with our closest neighbors. Through the Americas Partnership, we will ensure that our hemisphere remains among the most dynamic economic regions in the world.

The Americas Partnership is a flexible framework and open to all countries that share our values and vision for a prosperous hemisphere. Following this announcement, we will move quickly toward execution of the Americas Partnership, starting with preparations for future negotiations on commitments and other areas of cooperation. We will continue to consult closely with labor, environmental groups, civil society, industry and businesses, and Congress as we make progress on the President’s vision.

The Americas Partnership will foster regional competitiveness, resilience, shared prosperity, and inclusive and sustainable investment, while tackling the climate crisis, by seeking high standard agreements in these critical areas:  

  • Regional competitiveness: We will focus on the issues that drive our competitiveness and build the proper foundation for sustainable, dynamic economic growth and greater investment, including customs procedures, trade facilitation, logistics, good regulatory practices, and non-tariff barriers.
  • Resilience: We will leverage our geographic proximity and deep trade ties, and strengthen the sustainability and resilience of our supply chains and grow our small and medium businesses, while protecting our environment and our workers.
  • Shared prosperity: We must ensure that all can benefit from a dynamic economy. We will focus on ways to make the lives of our peoples fairer and more secure, including investments in workforce development, labor standards, and promotion of quality jobs; expanding financial inclusion; and improving public services while addressing corruption, tax evasion, and other drags on our ability to deliver.
  • Inclusive and sustainable investment: To unleash our region’s full potential, we will seek to unlock needed financing, reinvigorating regional economic institutions and working together to bring responsible private investment to the region.

President Biden believes the Western Hemisphere is and will continue to be an economic powerhouse, home to some of our most important trade and commercial relationships. We look forward to advancing this partnership through this year.

Willemstad, Curaçao

Prohibí lubidá

Nos ta kòrda kon promé minister Whiteman a deklará ku e komunistanan di China, esta Guangdong Zhenrong Energy (GZE) lo ta e salbador di nos pais ku lo traha un refineria nobo ounke ku nunka e a traha un refineria? Te ainda e ta grita e mesun kos. Nos ta kòrda kon na 2017 promé minister Pisas a bai China i bisa ku “nu of nooit met GZE” ? Despues den gabinete Rhuggenaath, a firma un seri di MoU ku GZE pasombra GZE ku no sa nada di refineria lo a bin yuda Selikor, Curoil, Aqualectra, CPA, KTK i CDM Holding, traha un seri di hotel i entertainment estilo “Las Vegas strip”. Mi a atvertí kontra di e aserkamentu di nos pa ku e partido komunista Chines. Wak i skucha pa bo mes kiko ta pasando ku paisnan ku a kore drenta ku China manera 3 promé minister tabata ke hasi. (Wion/Gravitas ta un plataforma di notisia den Asia).

Willemstad, Kòrsou

Promé Konferensia Mesa Rondó 75 aña pasá: intriga, pelea i kontroversia

Mi a primintí para ketu na dies fecha importante durante 2023.1 Mi ta start ku 75 aña Promé Konferensia di Mesa Rondó (RTC): “deliberashon entre teritorionan Ulandes pa yega na un Reino nobo”. Despues lo mi trata e aspekto legal di e RTC. Awe mi ta trese e konteksto kolorido i kontroversial rônt di e RTC na kua a dediká poko atenshon.

Introdukshon
Na 1923 Kòrsou ta entregá e promé petishon pa outonomia na Ulanda. Sinembargo e proseso di outonomia ta start na 1942 ora Reina Wilhelmina anunsiá ku kolonianan lo haña mas di bisa. Aki a instalá vários komishon pa delineá e direkshon konstitushonal nobo. E protagonista tabata dr. Moises Frumencio da Costa Gomez (Dòktor) di Curaçaosche Rooms Katholieke Partij (CRKP).

Bataya religioso
Asina anunsiá ku e RTC lo ta na sèptèmber 1947, pelea ta start pa motibu di afiliashon religioso. Tabatin un preshon pa no nombra hopi katóliko pasombra nan ta “ménos desaroyá”. Korant no-Katoliko i pro-Partido Demokrat (DP) Beurs- en Nieuwsberichten ta alimentá e preshon, mientras Amigoe di Curaçao, katóliko i pro-CRKP tabata kontra. Finalmente, Katólikonan ta haña ménos representante ku no-Katólikonan.

Kuchú riba mesa
DP ta start tempran ku ponementu di pia pa Dòktor. Efraim Jonckheer, lider Protestant di DP i ganadó di elekshon na 1945, a mira kon Dòktor -intelektualmente superior i ku konosementu vasto di ‘politiek Den Haag’- tabata haña tur mérito pa e kambionan na kaminda. Pakolmo e relashon entre Dòktor i su partido CRKP a deteriorá. Dòktor tabata mas envolví ku Komité di Pueblo (KdP) ku tabata pinta pa bira un partido. Jonckheer tabata sa ku si Dòktor lanta un partido, e lo ta un menasa grandi. DP a pone kuchú riba mesa bisando ku si “Ulanda no rekonosé nos outonomia, e lo bandoná e RTC.”

Delegashon Antiano
Despues di múltiple intento, Staten riba 2 desèmber 1947 a akordá e siguiente delegashon. Pa Kòrsou: Dòktor (CRKP), Efraim Jonckheer, Stephanus van der Meer (DP), i Alex Curiel (bankero serka Maduro’s & Curiel’s Bank, sin partido). Amigoe di Curaçao den un atake feros ta yama Curiel: [vertegenwoordiger van] een langzaam uitstervende Joodse aristocratie [..] die ééns drieduizend en nu nog maar nauwelijks vijfhonderd leden telt”. Hopi tampoko a lubidá ku anteriormente Curiel tabata den Korte pa hasi negoshi ku Alemania Nazi, loke tabata kontra di Regeling Rechtsverkeer in Oorlogstijd. Pa Aruba tabatin: Cornelis Eman, Juan Yrausquin (Arubaanse Volkspartij). Boneiru: Lodewijk Gerharts (sin partido). Islanan Ariba: William Plantz (sin partido). Dr. Willem de La Try Ellis konsiderá e mihó hurista yu di tera ku a hasi hopi trabou preparatorio pa nos pais tokante RTC, a keda inkluí den delegashon Ulandes ya ku aki e no tabata balorá. Apertura RTC ta keda fihá via KB pa 21 yanüari 1948.

Un mayoria di delegashon Antiano ta yega RTC lat
Miembronan Plantz, Irausquin, Eman, van der Meer i Jonckheer a tuma un ruta largu i kostoso pa yega Ulanda. Algun a bai New York 14 yanüari i otronan 17 janüari. Despues di algun dia nan a kue e barku Queen Mary bai Southhampton, Inglatera i kontinuá pa Londen. Aya nan no por a haña buelo pa Ulanda. Dòktor i Curiel ku si tabata na Ulanda, a logra posponé e RTC pa warda riba esnan na Londen. Finalmente e sinku miembronan ta ‘charter’ un avion pa Schiphol riba 23 di yanüari apesar ku KLM a pone un avion disponibel. Gerharts ku a tuma un ruta direkto a sali 17 yanüari i yega Ulanda riba 19 yanüari! Apertura RTC ta 27 yanüari 1948.

Fiesta te mardugá
Curiel a preferá keda apart den un ‘suite’ luhoso. Ademas, e a bai e a barka dos Buick nòps nòps for di Kòrsou p’e usa apesar ku tabatin outonan luhoso na disposishon di e delegashon. Hopi a desaprobá su komportashon, ounke supuestamente e mes lo a paga su gastunan (èkstra). Tambe a bin dilanti ku miembronan di delegashon lo tabata bishitá famia na lugá di traha i asta un lo a bai keda serka amigunan den un otro siudat. E yu di tera, dr. de la Try Ellis a keda den un kamber modesto den e restaurant-hotèl vegetariano Pomona. Pa kolmo, a raportá fiestamentu di nos delegashon, inkluso unu te mainta. Segun un korant: “Curaçao fuifde tot half vijf”.

Walkout’
Despues di vários seshon tras di porta será, riba 16 di febrüari 1948 a tene e promé reunion públiko. Van der Meer papiando tambe na nòmber di Eman, Yrausquin i Jonckheer ta bisa ku no a sigi e mandato di Staten i a bandoná sala. Da Costa Gomez i Gerharts ta kritiká e desishon aki. Riba 27 di febrüari Jonckheer, van der Meer i Yrausquin ta bandoná Ulanda. Segun Dòktor ta na mesa ta solushoná kos.

DP ta denunsiá Ulanda i Venezuela ke aneksá islanan ABC
Despues di a bandoná e RTC, DP ta pidi Nashonnan Uní i Union Panamérikano (PAU) antesesor di Organisashon di Estadonan Amérikano pa kondená Ulanda. Esakinan no ta prosperá. Hopi hende a desaprobá e akshon di traishon di DP. Venezuela a tuma bon nota di e petishonnan di DP i durante un enkuentro di PAU (30 mart-2 mei 1948) ta deklará ku e islanan ABC ta pertenesé na teritorio Venezolano.

Alegria pa Dòktor, desapunto pa Jonckheer
E RTC ta tèrminá 18 di mart 1948. A logra inkluí tur punto di Antia i a bai di akuerdo ku 17 moshon i resolushon. Dòktor a haña espasio ku baimentu di e miembronan malkontentu pa elaborá riba su vishon pa un Reino nobo. E aktitut di DP a pone Dòktor su popularidat krese na Kòrsou. Poko despues di e RTC e ta lanta Partido Nashonal di Pueblo ku un aña despues ta gana elekshon, i asina propiná DP su promé derota elektoral.

Willemstad, Kòrsou

Funte: Nationaal Archief Curaçao; Beurs- en Nieuwsberichten, 4 augustus 1947; Beurs- en Nieuwsberichten, 2 december 1947; Amigoe di Curaçao, 18 december 1947; Dr. Kasteel, A. “De Staatkundige Ontwikkeling der Nederlandse Antillen (1956)” Elsevier Weekblad, Algemeen Handelsblad 26 januari 1948; “Negen Mannen en een Vraagteken”, maart 1948; De Surinamer, 2 maart 1948

Nivel elekshon Reina, Prens i Pancho ta simplemente ‘e kuenta presentá’

Parse ku a tuma un elekshon di Reina, Prens i Pancho di karnaval ayera pa hopi realisá ku nos no ta riba e bon kaminda pa loke ta trata nos rekurso humano, e úniko rekurso di importansia ku nos pais tin. Loke na mi pareser ta remarkabel ta e disgusto i avalancha di komentario riba e inkapasidat, falta di konosementu i ignoransia di e kantidatonan. Esaki ta un tendensia nobo, esta ku nos ke hende di kalidat liderá, den e kaso aki nos karnaval? Pasombra nunka ántes mi a lesa/tende e mesun furia ora ta trata di mediokresia den gobernashon, den kompanianan privá, i serka maestronan di skol. Kontrali. Aparentemente nos tin pas ku kriminal ta representá nos den Staten i gobernashon. Nos no ta prekupá pa pone ‘the right man on the right place’; nos no ta keha ora baha rekesitonan di kalidat di maestronan di skol, i di polis; tur hende por skibi Papiamentu manera e ke den korant, den dokumentunan ofisial di Fòrti i Staten; no ta tribi di papia di pastornan kriminal i nan krímennan kontra mucha bou di edat; i ora un ‘periodista’ durante konferensianan pa prensa di Konseho di Minister demostrá ku e no ta kapasitá pa hasi e trabou ku e a bin pa hasi, ta tene duele di dje. Prinsipalmente nos no tin problema pa sigi vota i elehí hende inkapas pa manehá nos pais. E loke a pasa den un elekshon di Reina, Prens i Pancho di karnaval ayera no tin hopi konsekuensia direkto pa pais, pero e ta un resultado lógiko di kon nos a malmanehá nos rekurso humano i kon nos a i ta komprometé nos futuro, nos generashonnan ku ainda tin ku nase. Ki dia nos ta demostrá e mesun disgustu i furia pa defendé nos pais di e ola di inkapasidat?

Willemstad, Kòrsou

Inkapasidat flagrante den Staten: nos por siña for di algun animal salvahe

E reunionnan di Staten di e último dianan pa aprobá nos presupuesto a bolbe demostrá kuantu miembro di parlamento (ku eksepshon di un grupo muchu chikí) ta kapas pa manehá nos demokrasia. Mi ta papia di demokrasia pasombra nos tin un sistema di demokrasia parlamentario den kua parlamento ta e piesa mas importante. Pero komo tradishon partidonan ta keda manda e kuchúnan di mas stòmpi ku nan tin riba nan listanan bai sinta den Staten. I esaki ta e resultado. Algun hende dotá den redu, ribirishi i helengue, pero ku na ningun okashon por papia ku kontenido kon nan ke duna forma na nos futuro.

Miénstras tantu nos ta ignorá e inkapasidat brutal den Staten i insistí ku nos problemanan ta sinta den struktura estatal i na Den Haag. Ideal pasombra asina nos por bria den nos ròl protagonista komo víktima.

Kòrtiku despues di Statüt, Gezaghèber di Boneiru, Weis de Haseth na 1955 ta proponé pa hasi Boneiru parti di teritorio insular di Kòrsou. Despues no tabatin un solo sabor di eiskrim estatal ku nos no a purba: Nieuwe Unie, Mankomunidat, Federashon Kòrsou-Boneiru, Provinsia, Estado Liber i Asosiá, UPG, Antia Nobo, Munisipalidat, Directe Banden, Koninkrijkseiland, Antia Restrukturá, Integrashon den Venezuela, Independensia, i e ‘grandslam’ mas resien di bira miembro di CARICOM pa asina bira miembro di UN. Un kos ta sigur, hopi kònsultent a djòdjò.

Ketu bai nos ta mira struktura estatal komo e remedi mágiko ku somehow lo resolvé tur problema ku ni sikiera ta di índole konstitushonal manera enseñansa, infrastruktura, demografia, ekonomia i konekshon komersial global.

Di abeha pa dòlfein pa olefante, mayoria animal ta skohe e lider mas kapasitá pa liderá e grupo. Ki dia nos lo tin e kurashi pa wak otro den kara i akseptá ku kontrali na hopi animal, nos si ta keda vota pa esnan sin nivel i sin kapasidat?

Willemstad, Kòrsou

Kontrali na loke hopi ta bisa, Dòktor nunka tabata den KVP

Pa deskonosementu hopi hende, asta esnan ku hopi aña den polítika ta bisa ku mr. dr. Moises da Costa Gomez (Dòktor) tabata den Katholieke Volkspartij (KVP). Esaki no ta bèrdat. 

Na 1936 Dòktor i Monseigneur Verriet a lanta Curaçaosche Rooms Katholieke Partij (CRKP). CRKP tabata e partido di mas grandi di Kòrsou pa loke ta trata elekshonnan na 1937 i 1941, pero ta pèrdè ku Partido Demokrat (DP) na 1945. Dòktor, parlamentario pa CRKP, tabata sinti su mes frustrá ku CRKP kua riba instrukshon di Diosesis di Willemstad tabata move muchu poko poko ku outonomia i derechi di voto universal. Awa a pasa hariña ora Pader Mölmann a bisa: “de grote massa mag absoluut niet stemmen”1. Kiebro di Dòktor i CRKP a bira eminente na 1947 i e a bai ku su asiento.

Na 1948 Diosesis, konsiderando ku Dòktor su akshon tabata un traishon, a disolvé CRKP. Na komienso di 1948 elementonan di CRKP a yuda lanta dos partido nobo: Katholieke Volkspartij (KVP) i Nationale Volkspartij (PNP). Dòktor tabata lider polítiko di PNP i Isaac Carel Debrot (no brua e persona aki ku Colá Debrot) tabata liderá KVP, e satélite polítiko nobo di iglesia ku a bira lomba pa Dòktor.

E pakto polítiko-religioso entre KVP i Diosesis di Willemstad no ta dura pa semper. Despues di elekshon di 1959, KVP a forma Bestuurscollege ku DP. Iglesia ta desaprobá esaki totalmente pasombra DP tabata den su wowo e gran enemigu di katólikonan. Mgr. Holterman ta prohibí KVP sigi usa “katholiek” den su nòmber i despues ku KVP no a kumpli ku su instrukshon, esaki ta bai prensa i deklará ku iglesia no ta sostené KVP mas. Na 1960 KVP ta kambia su nòmber di “Katholieke Volkspartij” pa “Konstructieve Volkspartij” i ta sigi usa e abreviashon “KVP”.

E kambio di nòmber no a kalma e poderosonan den iglesia katóliko. E portabos di iglesia, Amigoe di Curaçao, konstantemente tabata tilda KVP di no ta representá katólikonan “real” pasombra e partido a tribi di bai traha ku DP i forma un “monsterverbond”.  E korant, den un editorial ta pidi pa no vota KVP pasombra esaki “lo ta funesto”2.

Na 1962 KVP a bai elekshon di Staten i ta saka 0 asiento. Na 1963, elekshon di Eilandsraad, tambe KVP ta saka 0 asiento i KVP despues ta desaparesé. Diósesis ta logra kaba ku KVP.

Na 1966 Dòktor ta fayesé i Obispado ta ninga pa dera Dòktor den un santana katóliko ounke ku e tabata katóliko. Iglesia no a pordoná Dòktor i ta tuma revancha na su morto. Kuriosamente, Isaac Debrot, e promé lider di KVP tambe ta keda derá despues di su morto na 1989 den un santana protestant.

Willemstad, Kòrsou

*Curaçao, 2 augustus 1945, **H. Pieters Kwiers, Ideal Polítiko di Dòktor, 1991

Oil production in Venezuela and Chevron’s deal with the U.S.

Our Global Americans* International Advisory Council member Fransisco Monaldi comments about the current oil production situation in Venezuela in light of the new Chevron deal. An interesting read for us in light of the impossible task it seems to find an operator for Curaçao’s refinery.

Just seven years ago, Venezuela was pumping some 2.5 million barrels of oil a day, much of it zipping across the Caribbean to U.S. refineries. The current output is less than 700,000, nearly all of it passing through murky sanctions-busting channels to China.

Restoring those missing 1.8 million barrels sounds alluring in today’s climate. The Biden administration has inched in that direction lately, clearing Chevron for some exports that were blocked by Donald Trump’s maximum pressure policy.

Unfortunately, restoring Venezuela’s petro might quickly is also a fantasy. Chevron (ticker: CVX) may eke an extra 150,000 barrels a day over the next two years out of joint ventures with state oil company Petróleos de Venezuela, says Francisco Monaldi. “After that, you need investment.”

Lots of investment. A Venezuelan opposition study reckoned it would take at least $70 billion and six years to return output to two million barrels daily.

Trump’s 2019 sanctions were just the final act of a tragedy that Nicolás Maduro’s regime inflicted on itself through massive looting and neglect of its oil cash cow. “Hundreds of billions were stolen over the years from PDVSA,” says Ryan Berg, director of the Americas program at the Center for Strategic and International Studies. Venezuela’s $60 billion debt default in 2017 choked off fresh financial oxygen.

Unlike the Middle East’s desert gushers, Venezuelan crude is dispersed among small wells that run dry at a rate of 15% to 20% a year, Monaldi explains. At this point, there is little oil readily left to pump. PDVSA’s once-crack engineering cadre dispersed globally after salaries fell to nearly nothing.

Then there is the political side of things. Biden’s Chevron carrot was implicitly linked to revived talks between Maduro and his mostly-exiled opposition. The ultimate goal is a legitimate presidential election in 2024; Venezuelan watchers will believe that when they see it. “I’ve seen almost a dozen of these negotiations,” Berg says. “Maduro has pulled the same crap every time.”

*Alex Rosaria is a member of the U.S.-based Think Tank, Global Americans.

Na 2023 ta para ketu na 10 fecha importante den nos historia

Na 2023, esta otro aña nos lo para ketu na algun fecha históriko di nos pais.

-195 aña promé Konstitushon (Regeringsreglement)

-85 aña instalashon di e promé Staten di nos pais

-85 aña ku a disolvé e último Koloniale Raad

-85 aña ku promé biaha a amplia nos Kiesreglement

-75 aña Promé Konferensia Mesa Rondó

-75 aña derechi di voto universal

-100 aña di e promé petishon na Reina pa outonomia pa nos pais. Esaki ta mas ku 20 promé ku e petishon inisiá pa mr. dr. Moises da Costa Gomez (Dòktor)

-190 aña pasa ku a tèrminá e èksperimentu di Kòrsou komo un munisipio Hulandes

-50 aña Estatua di Dòktor riba Gomezplein

-30 aña di e promé referendum na Kòrsou riba struktura estatal

Mi lo dediká atenshon na kada un di e fechanan aki ku e meta pa enrikesé nos konosementu. Ta di spera ku otronan, manera un Archivo Nashonal, tambe lo hasi esaki.

Willemstad, Kòrsou