Dekolonisashon

Djaluna awor dekolonisashon ta den Staten. Un miembro a bisami di no sa di dokumentashon relevante ku lo forma base pa diskushon. Parsemi un oportunidat pa improvisá (kada 21 miembro ta haña 30 minüt di palabra), bati Hulanda, papia ‘nonsense’ i kita atenshon di nos realidat: no tin programa di gobernashon ni presupuesto, maneho devastador pa ku COVID, desòrdu públiko i redukshon di klase medio.

Mester realisá ku dekolonisashon segun Nashonnan Uní (i promé, Liga di Nashonnan) ta sea independensia, asosashon boluntario òf integrashon (ku un pais independiente). Den pasado èks kolonia Somalialand Italiano a integrá den Repúblika di Somalia. E teritorio Wèst Sahara ke un refèrendum pa skohe entre independensia òf integrashon den Maroko. Estadonan Federal di Micronesia for di 1986 a opta pa un asosashon boluntario ku Merka.

Nashonnan Uní (UN) ta laga ningun duda ku e derechi di dekolonisashon ta di pueblo i tambe ta stipulá ku pueblo mester “skohe su opshon di dekolonisashon den libertat”. Eskoho a base di libertat no por ta den man di 11 polítiko den Staten kaminda den nos sistema algun por a asta haña sero (0) voto.

Idealmente mester skohe via un referèndum liber. Ta di lamentá ku nos no tin un lei di referèndum. Unu ku ta determiná kua ta e mínimo kantidat di votadó p’e tin balides, i e persentahe nesesario di voto pa gana un referèndum konstitushonal. Pues, si apenas 10,000 hende vota i 5,001 disidí pa sea independensia òf integrashon, e ta balido? No tin lei ku ta bisa kontrali. Integrashon no solamente por ta den Hulanda. Tambe por skohe pa integrá den Venezuela.

Spera ku lo introdusí un moshon ku ta haña sosten pa bin ku lei di referèndum ku ta kontestá e puntonan ariba menshoná. Ademas mester eksihí pa establesé e (posibel) konsekuensia, kondishon, inkluso e plachi finansiero i di rekurso humano di dekolonisashon. No por laga polítikonan bolbe gaña nos ku Hulanda mester bai di akuerdo ku integrashon i nos lista di eksepshon. Tambe mester splika kon siendo independiente lo atendé ku defensa, miembresia di organisashonnan internashonal i relashonnan eksterior.

Dekolonisashon ta muchu importante pa lag’é den man di algun polítiko ku ta bria pa nan inkapasidat. E desishon mester ta di pueblo i p’esei e mester ta sólidamente ankrá den un lei ku no ta laga espasio pa duda i multi interpretashon.

Willemstad, Kòrsou

Advertisement

Author: alexdavidrosaria

Alex Rosaria is from Curaçao. He has a MBA from University of Iowa. He was Member of Parliament, Minister of Economic Affairs, State Secretary of Finance and United Nations Development Programme Officer in Africa and Central America. He is an independent consultant active in Asia and the Pacific.

2 thoughts on “Dekolonisashon”

  1. Met deze column ‘Erin of eruit’, verschenen in het Antilliaans Dagblad, heb je ‘dokumentashon relevante ku [por] forma base pa diskushon’: https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/opinie/24854-opinie-erin-of-eruit ; voor een onderbouwing van de column, verwijs ik naar deze uitgebreidere beschouwing in pdf: https://kl asse-oplossingen.nl/2021/12/nieuws/stoutmoedige-afrekening-met-koloniaal-verleden/#.Yegqa_7MJPY
    meer dan genoeg stof ‘pa diskushon’. Voor een referendum moet je wel weten wat je kunt verwachten bij een optie als onafhankelijkheid, integratie, associatie, autonomie.

    Like

    1. I agree with your “Erin-of-eruit stelling. I’ve saying for a while (since 2003) that will have to decide whether we are in or out. This is what some Members of the Dutch Parliament (VVD, SP) have also told me during 2012-2016. But neither your column nor my columns can be the basis of discussions in Parliament. These will have to be based on serious and unbiased studies.

      Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: